Jag saknar dig dumsnut,
4 år och 3 veckor sen du drog.
Packade inte ens dina grejer utan bara försvann utan ett enda varnande ord, min syster, bästa vän och räddande skyddsängel.
I sommar är det fyra år sen jag såg dig senaste gången, efter det försvann alla tecken på att du någonsin levt, hela ditt liv är utraderat, din idiot hur kunde du lämna mig ensam kvar? Varenda dag undrar jag vart du blev av. Man kan inte bara försvinna, det går inte radera ut en hel jävla identitet, jag anar det starkt inom mig- att du inte längre vandrar här på jorden, men jag vill inte tro jag kan inte tro, för då går jag sönder och går aldrig att laga igen. För hoppet är det sista som lämnar människan, och jag hoppas av hela mitt hjärta att du ska komma tillbaka, för jag behöver dig i mitt liv, jag vill att du kommer tillbaka och förklarar allt, förklarar varför du var tvungen att lämna mig med, pga dem?
Du är bara spårlöst borta, din identitet finns inte längre, men minnena lämnade du kvar, fuck i helvete vad jag saknar dig.
Det gör så jävla ont, allt jag vill är att höra ditt skratt igen, ha dig nära. Du räddade mitt liv, du såg till att jag överlevde allt, fick mig att sluta med den skiten och börja se meningen med livet, du fick mig börja hoppas att det fanns ett liv som var värt att leva för att sen bara försvinna ifrån mig ?
Varför kunde du inte tagit minnena med dig när du försvann, det hade varit så mycket enklare att bara glömma.
jag hatar dig idiot.
4 år och 3 veckor sen du drog.
Packade inte ens dina grejer utan bara försvann utan ett enda varnande ord, min syster, bästa vän och räddande skyddsängel.
I sommar är det fyra år sen jag såg dig senaste gången, efter det försvann alla tecken på att du någonsin levt, hela ditt liv är utraderat, din idiot hur kunde du lämna mig ensam kvar? Varenda dag undrar jag vart du blev av. Man kan inte bara försvinna, det går inte radera ut en hel jävla identitet, jag anar det starkt inom mig- att du inte längre vandrar här på jorden, men jag vill inte tro jag kan inte tro, för då går jag sönder och går aldrig att laga igen. För hoppet är det sista som lämnar människan, och jag hoppas av hela mitt hjärta att du ska komma tillbaka, för jag behöver dig i mitt liv, jag vill att du kommer tillbaka och förklarar allt, förklarar varför du var tvungen att lämna mig med, pga dem?
Du är bara spårlöst borta, din identitet finns inte längre, men minnena lämnade du kvar, fuck i helvete vad jag saknar dig.
Det gör så jävla ont, allt jag vill är att höra ditt skratt igen, ha dig nära. Du räddade mitt liv, du såg till att jag överlevde allt, fick mig att sluta med den skiten och börja se meningen med livet, du fick mig börja hoppas att det fanns ett liv som var värt att leva för att sen bara försvinna ifrån mig ?
Varför kunde du inte tagit minnena med dig när du försvann, det hade varit så mycket enklare att bara glömma.
jag hatar dig idiot.